När du läser Guds ord upptäcker du hur han känner för dig. Som en följd av det börjar dina minnen helas, ditt självvärde upprättas och du slutar köpslå med en nervärderad självbild. När det inträffar, tror du inte längre att det är bättre att umgås med vem som helst så länge du slipper vara ensam.

I en undersökning av vad som antogs vara lyckliga par, svarade över femtio procent att de inte skulle gifta sig med samma person igen. Varför? För att svaret på ensamhet inte är människor, utan ett syfte!

Aposteln Johannes var fånge på ön Patmos när Gud visade honom himlens härlighet och han skrev Uppenbarelseboken. Paulus var ensam i en romersk fängelsehåla när han skrev halva Nya testamentet. Gud utförde ett av sina största verk när han var ensam och inte hade någon som kunde applådera honom, så han prisade sig själv och sa att det "var mycket gott" (1 Mos 1:31). Kan du göra så?

Det är trevligt när andra talar väl om en, men när man kan tala väl om sig själv reflekterar det vad man tycker om sig själv - och det är den man lever med varje dag. Tre "hurra" för dem som lämnade och lärde oss hur man kan vara ensam och njuta av det!

Någonstans bortom ensamheten finns det en förnöjsamhet som uppstått ur nödvändighet. När du inte har fler alternativ i den naturliga sfären, upptäcker du hur dörrar öppnas i den andliga sfären. Så arbeta på att fördjupa din relation med Gud. När du gör det finner du glädje, och du kommer också utveckla kvaliteter som gör dig attraktiv för rätt sorts människor. Det var därför Jesus sa att när du söker "först hans rike och [lever] rättfärdigt ... kommer [han] att ge dig allt du behöver" - inklusive självvärde.