I den forntida judiska kulturen började den formella utbildningen vid sex års ålder. Judiska pojkar skrevs in i den lokala synagogskolan som kallades bet sefer, vilket betyder "bokens hus". När de tog examen fyra år senare hade de memorerat hela Toran - varje bokstav och prick i Första Moseboken, Andra Moseboken, Tredje Moseboken, Fjärde Moseboken och Femte Moseboken var inpräntade i deras hjärnbark genom memorering.

Där rök vår ursäkt för att vi inte kan komma ihåg, eller hur? Enligt traditionen täckte rabbinen elevernas skrivtavlor med honung på den första skoldagen. Sedan uppmanade rabbinen sina elever att slicka honungen från sina tavlor medan de reciterade Psalm 119:103: "Vad ljuvligt ditt ord är på min tunga, sötare än honung i min mun!"

Det var den första och kanske viktigaste lektionen i hela deras utbildning. Rabbinen ville att hans elever skulle förälska sig i Guds ord. Han ville att de skulle smaka och se att ordet är gott (se Ps 34:9).

Jeremia tyckte det: "Dina ord kom och jag åt dem, ditt ord blev mitt hjärtas fröjd och glädje" (Jer 15:16). David sa: "När dina ord öppnas, ger de ljus och förstånd åt enkla människor" (Ps 119:130). Salomo sa: "För det är Herren som ger vishet, från hans mun kommer kunskap och klokhet." (Ords 2:6).

När du får smak för Guds ord kommer den helige Ande, som är ordets upphovsman, att göra två saker för dig. För det första kommer han att uppenbara det för dig. För det andra kommer han att påminna dig om det.